Där går gränsen!

20 riksrösen på fjälltoppar mellan Sulitelma och Treriksröset och den lagtext från 1751 som gäller än.
Broderi petit point, ull på linne. Varje bild 20×20 cm

Så mycket energi som läggs på att upprätthålla gränser. Så många strider om små landområden. Men kan vi klara oss utan gränser? Och straff för den som bryter mot dem?

Bakgrundsfakta om den svenska riksgränsen
Riksgränsen mot Norge är Europas längsta landgräns. Riksgränsens högsta punkt är 1 745 meter över havet och ligger på Sylmassivet. Riksgränskommissarien har ansvar för att underhålla och kontrollera rikets landgränser och medverka i de detaljerade översyner som genomförs med jämna mellanrum.I ett traktat mellan Sverige och Norge från 1751 står att den som förändrar ett riksröse ”till skräck och avsky för andra illa sinnade” ska hängas på platsen. Det så kallade Strömstadstraktatet gäller, i formell mening, fortfarande men just denna bestämmelse tillämpas knappast i dag. Nuvarande svensk lagstiftning är en aning mildare men den som saboterar en gränsmarkering riskerar ändå upp till fyra års fängelse.
Riksrösen markerar en stor del av den svenska landgränsen mot Norge. Totalt finns 642 stycken. Riksrösena är ofta byggda uppe på höjder och det genomsnittliga avståndet mellan rösena är 2,5 kilometer. Tanken är att man från ett riksröse ska kunna se nästa. Riksrösena består av en hög sten med inskription i mitten, så kallad hjärtesten, och ett antal mindre stenar som stabiliserar mittstenen. Varje riksröse målas i gult vid varje översyn.