Flock,svärm, hord och samling
Människan kan krypa, kräla, gå, springa, hoppa, klättra, simma och dyka utan teknisk utrustning.
Hon kan dock inte flyga.
Är därför längtan efter att kunna flyga så stark.
I nattens drömmar väcks frihetsfantasier. Att höja sig över marken, tyst glida genom luften, stiga mot himlen som en ängel. Sväva majestätiskt likt en örn, höjd över vardagens trivialiteter.
De lyckligt lottade, de bevingade, flyger inte bara ensamma utan i flockar och svärmar, i formationer, i samstämda rörelser eller i ett gyttrigt vimmel
Tänker man sig nånsin flyga som en mygga, ett knott, ett flygfä som surrar och sticks, irriterar, flyger in i ögon och öron, studsar mot taket när någon ska sova.
Har den sortens flygande plats i mina drömmar?
Att lyfta i flock – som kajor från ett träd när någon går hem genom parken en sen kväll.
Vill jag vara en av dem?